Det forntida Kina · 500 f.Kr.
En oavsiktlig kulinarisk revolution
Bryggare såg vita trådar sprida sig genom spannmålskakorna - och smakade huangjiu, det första vinet som lockats fram ur mycel. Gnistan till allt som skulle komma.
Res genom myceltidslinjen
Uråldrigt mycel, morgondagens protein
En enda sammanhängande resa - följ vår lilla svampkompis genom 2 500 år av fermentering. Skrolla för att resa genom tiden.
Kejsartidens Japan · 715 f.Kr.
Smaker värdiga en kejsare
Japanska hantverkare fulländade spannmål insvept i silkeslen koji-mögel - rik umami som förvandlade ris till saké, miso och sojasås, med metoden nedtecknad i kejserliga bryggrullar.
Java · 1815
Från smak till matförsörjning
Inlindat i bananblad band vitt mycel ihop enkla sojabönor till tempeh - beviset att svamp kunde mätta hela samhällen.
Ut i världen · 1985
Mycel möter massorna
Mykoprotein nådde butikshyllan. För första gången blev svampodlad mat mainstream - och idén om kött utan djur slog rot.
Sverige · 1999-2003
Ett genombrott från labbet
Professor Mohammad Taherzadehs Rhizopus-forskning gjorde uråldrigt hantverk till modern vetenskap - fröet till torrfermenteringen.
De dokumenterade åren
2010
Från labb till åker
Taherzadeh inledde ett samarbete med ett ledande nordiskt spannmålskooperativ för att skala upp sina labbinsikter i fält. Jordbruksrester som havreskal blev värdefullt svampdrivet biobränsle. Piloten visade att spannmålsbiprodukter kunde driva storskaliga industriella processer på ett pålitligt sätt - bevis för att metoden fungerar även utanför labbet.
2013
När texturen föll på plats
I åratal brottades Taherzadeh med vätskefermenteringens utmaningar - hög energianvändning, vattniga substrat och begränsade texturer. Övertygad om att fermentering kunde mer satte han sig för att uppfinna en metod som använder färre resurser och ger rikare texturer. 2013 knäckte han koden för att styra svamptillväxten. Genom precisa tekniker formade han mycel till fibrösa, köttliknande texturer. Genombrottet låste upp mycelets potential som en utmanare till kött i både smak och känsla.
2015
Professorn kliver fram
Taherzadeh blev medredaktör för den inflytelserika läroboken ”Industrial Biorefineries & White Biotechnology” och utsågs till biträdande redaktör för Bioresource Technology. Rollerna bidrog till att lyfta erkännandet av filamentösa svampar - vid sidan av jäst och bakterier - i hållbara bioraffinaderier och underströk hans växande inflytande inom akademi och industri.
2019
Från rester till smak
Taherzadeh ledde Ways2Taste - ett treårigt EU-konsortium med 30 industri- och akademiska partners. Projektet visade hur lågvärdiga restprodukter från livsmedelsindustrin, som bagerirester, drav och havreskal, effektivt kunde bli proteinrika svampingredienser lämpliga för mat och foder. Lyckade pilotskaliga försök och industrisamarbeten lade grunden för kommersiell svampproteinproduktion.
2020
Bolaget vaknar till liv
2020 hade Taherzadeh författat fler än 200 vetenskapliga artiklar - en av världens främsta experter på svampbioteknik. Samma år gick han samman med sina främsta doktorander och rutinerade chefer från livsmedels- och bioteknikbranschen och grundade Svampsson i Göteborg. Det tvärfunktionella teamet satte som mål att utveckla en ny torrfermenteringsprocess som odlar näringsrikt, ätbart mycel på nordisk spannmål - utan bindemedel eller tillsatser, och med ett minimalt miljöavtryck.
2021-2022
Uppfinning, skyddad
Svampsson presenterade sin första kontinuerliga torrtillståndsbioreaktor - S-Unit - och säkrade europeiskt patent EP 4307913. Systemet odlar ätbart mycel direkt på spannmålsbiprodukter och ger högre utbyten samtidigt som det skär energi-, vatten- och CO₂-utsläppen avsevärt jämfört med vätskefermentering.
2023
Möt Millow
Efter två års varumärkesarbete med den välkända designern Rob Janoff blev Svampsson till Millow - ett nytt namn, en ny logotyp och ett designsystem som ger nordisk klarhet och svampinnovation en röst.
Rob Janoff - designern bakom Apple-logotypen
2024
EU står bakom Millow
Millow vann ett banbrytande finansieringspaket på 17,5 miljoner euro från Europeiska innovationsrådet. Samma år underströk ytterligare framgångar i MassChallenge Switzerland och EU Horizon dess marknadspotential och ledde till Millows första kommersiella partnerskap med ett globalt livsmedelsvarumärke.
2025
En fabrik 30 år i vardande
I en ombyggd LEGO-hall restes S-Unit-bioreaktorer till världens första havre-och-mycel-fabrik - 500 kg om dagen, per modul.
- 2026
Kommer snart: Millow på din meny
Millow lanseras först i Nordeuropa via foodservice-samarbeten och co-brandade retailpartnerskap. Håll utkik - de vita trådarna som en gång gav näring åt kejsare landar snart på din tallrik.
Gör dina smaklökar redo
Boka en Millow-provsmakning
Prof. Mohammad J. Taherzadeh
Uppfinnare · Vetenskaplig grundare · Chief Scientific Officer
Prof. Mohammad J. Taherzadeh
Forskaren bakom Millow
Uppfinnare · Vetenskaplig grundare · Chief Scientific Officer
Professor Mohammad J. Taherzadeh ägnade tre decennier åt att förvandla en envis fråga - varför måste fermentering vara så blöt och slösaktig? - till vetenskapen bakom Millow. Han är uppfinnaren av vår torrfermentering: forskaren som lärde havre och mycel att växa till något du faktiskt vill ha på tallriken.
“För en forskare finns det inget mer lockande än en plats där din forskning får genomslag samma vecka som du utför den.”
- publikationer
- 500+publikationer
- citeringar
- 47 000+citeringar
- av forskare i världen
- Topp 2 %av forskare i världen
- handledda doktorander
- 50+handledda doktorander
Läs hans forskning
